Kungen prisade Merox
|
Hovet har uppmärksammat Merox framgångsrika återvinningsarbete. Företagets VD Torbjörn Carlsson fick under en högtidlig ceremoni på Stockholms slott ta emot ett stipendium ur kungens hand.
– Det här ser jag som ett erkännande för vår verksamhet och vårt sätt att arbeta, säger han.
|
 |
Stipendiet var personligt och tillföll alltså Merox VD Torbjörn Carlsson. Ett faktum som generar pristagaren.
– Merox är viktigare än min person. Det är så många här som bidragit till priset, det känns fel att stipendiet är personligt, säger han.
Torbjörn Carlsson prisades av Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Motiveringen innehöll bland annat ”ett erkännande för arbetet med att ständigt öka återanvändningen av restprodukterna från SSAB”.
Torbjörn Carlsson var med redan 1974 då Merox drog igång under ledning av Nils Tiberg. Efter många år som utvecklingschef och senare marknadschef tog han över som VD härom året.
En mission för Torbjörn
Att ta hand om biprodukterna är lika mycket en mission som ett yrke. Torbjörn Carlsson växte upp på dåvarande bondgården Finntorp, mellan Oxelösund och Nyköping, där allt togs tillvara.
– Skrothögen var vårt viktigaste råvarulager. Där fanns alltid saker som gick att smida till och återanvända. Med den bakgrunden, ihop med mitt kemiintresse, är det inte så konstigt att jag trivs med mitt jobb.
Under Torbjörns tre ”återvinningsdecennier” på industriområdet i Oxelösund har produkt efter produkt plockats fram, att använda internt och/eller externt.
– Kreativiteten och miljötänkandet har hela tiden varit i fokus. Att vi dessutom gått med vinst ända sedan 1984 är förstås inget minus. Speciellt attraktiva har våra produkter varit de senaste två åren, en effekt av de höga råvarupriserna.
Det har under resans gång funnits en hel del skeptiker som ifrågasatt Merox produkter. EUs nya avfallslagstiftning är inte heller särskilt uppmuntrande då den klassar de flesta industriella restprodukter som avfall, vilket gör det svårare att använda dem som råvaror.
– Vi verkar just nu i en juridisk gråzon. Vi lobbar på olika plan för att EU ska förstå hur hög kvalitet våra produkter håller och hur bra det är för miljön att använda biprodukter som råvaror. Masugnsslaggen, och därmed biprodukten Hyttsten, består av olika mineraler. Hyttstenen har en förmåga att binda tungmetaller, till skillnad från andra vägoch byggfyllnadsmaterial som snarare lakar ur tungmetaller.
Kravmärkt jordbruksprodukt
När masugnsslaggen mals ner till ett fint mjöl och används som jordförbättringsmedel på åkrar och i trädgårdar, under produktnamnet M-kalk, är den till och med Kravmärkt.
– Att M-kalken är så fri från föroreningar att den godkänts för ekologisk odling betyder mycket för oss. Det är en viktig signal till marknaden att våra masugnsslaggprodukter inte är negativa för miljön.
På delar av den mark, där Stockholms uppmärksammade nya stadsdel Hammarby Sjöstad växer fram, låg tidigare en lampfabrik. Den före detta industrimarken har länge läckt kvicksilver ut i vattnet. Miljömyndigheterna ansåg till en början att de förgiftade massorna skulle grävas upp och fraktas till destruktionsanläggningen Sakab utanför Kumla.
Slaggcementen löste problemen
Efter moget övervägande blev lösningen istället att jord- och muddermassorna stabiliserats på ort och ställe med hjälp av Merox slaggcement Merit 5000.
– Vår slaggcement binder ihop massorna och stoppar kvicksilverläckaget. Enligt våra beräkningar kommer massorna bara att läcka 0,1 gram kvicksilver på 100 år. Detta att jämföra med en amalgamplomb i en människas mun som kan innehålla upp till 2 gram kvicksilver.
Merox hanterar 800 000 ton fasta biprodukter och avfall under ett år, där största andelen består av biprodukter. I volym är det dubbelt så mycket som SSAB Oxelösunds årliga plåtproduktion.
– Industriområdet skulle snabbt drunkna av skrot, slagg och annat utan vår verksamhet. Att lägga allt på deponi är omöjligt, dessutom på tok för kostsamt, sammanfattar Torbjörn Carlsson.
ULF BERTILSSON
OXaktuellt nr 4/2006
