Hyttsand

Råvaran till Hyttsand är masugnslagg. Snabbkyls (granuleras) den smälta masugnsslaggen i vatten, erhålls en lätt glasig sandliknande produkt, som kallas Hyttsand. Hyttsand får genom sin glasiga (amorfa) struktur andra egenskaper jämfört med den luftsvalnade slaggen (Hyttsten).

Den mest intressanta egenskapen hos hyttsanden är att den har s.k. latenta bindningsegenskaper, vilket innebär att den efter malning och aktivering, t.ex. med kalk, hårdnar ungefär som vanlig cement.

Användningsområden för Hyttsand:
Vägmaterial, då markförhållandena kräver en extremt lätt och stark vägkropp. Råvara för cementindustrin. Råvara för Merit.

Masugnsslagg i cement har använts länge
Att amorf masugnsslagg har cementegenskaper upptäcktes redan 1862 och några år senare startade tillverkning av cement baserad på masugnsslagg i Tyskland. Denna cementtyp kallas internationellt för GGBS (Ground Granlated Blast Furnace slag). Det tillverkas idag årligen ca 100 miljoner ton GGBS i världen. I Sverige är cementförbrukningen ca 1 miljon ton per år.

Material/fraktion	Volym,vikt
Hyttsand 0-8	1,1

Angående miljöbelastning se Lakning av Moräner.

Huvudbeståndsdelar i Hyttsten och Hyttsand

Ämne Formel Andel Kiseldioxid   SiO2  30-35%   Kalk   CaO   28-33%   Magnesiumoxid   MgO   15-19%   Aluminiumoxid   Al2O3   12-15%   Svavel   S   1-1,5%   Järnoxid   FeO   0,50%   Manganoxid   MnO   0,50%   Föreningarna är omräknade till oxidform.

Den kemiska sammansättningen är i stort sätt lika för Hyttsand samt båda typerna av Hyttsten. För mer detaljerad analys hänvisar vi till jordbrukskalken M-kalk, (godkänd för KRAV-odling) vars ursprung också är masugnsslagg.