Lönsamt att kalka men kontrollera behovet först

Kalkningen är på många håll eftersatt och att kalka den jord som är i behov av kalk är en lönsam investering. Men innan man kalkar bör man skaffa sig information om vilket kalkbehov som finns på de olika fälten. Att kalka i onödan är kostsamt och kan till och med försämra resultatet.

Det finns olika typer av kalkspridare. I förgrunden en rampspridare avsedd för torr mjölkalk. I bakgrunden en tallriksspridare för spridning av krossvara och fuktat mjöl. Foto: LL

Mjöl och krossvara
Flera sorters kalk och olika typer av kalkspridare finns. Nordkalk marknadsför dolomitprodukter medan Merox M-kalk är en silikatkalk med masugnsslagg som råvara. Båda produkterna kan fås antingen som krossvara eller som mjöl. Mjölet (upp till 0,5 mm partiklar) ger en snabbare verkan medan krossvaran (upp till 2 mm partiklar) ger effekt på längre sikt.
Nordkalks krossvara sprids med tallriksspridare medan det torra mjölet måste spridas med rampspridare. Merox M-Kalk kan däremot spridas med tallriksspridare både som krossvara och i mjölform. Detta möjliggörs genom att mjölet fuktas till cirka fem procents fuktighet.
Merox M-kalkmjöl är en ny produkt som lanseras i samarbete med Lantmännen.
- En stor fördel med M-kalkmjölet är att det kan spridas med tallriksspridare, vilket innebär en enklare och billigare hantering. Transportbilen tippar av mjölet direkt på fältet och påfyllningen av spridaren sker sedan med en gripskopa monterad på den traktor som drar spridaren.

Markkartering viktig
- Genom höstens försäljningskampanj och fortbildning av våra säljare ska de bli duktigare på produkten kalk, säger Jan Nystedt, växtodlingstekniker vid Lantmännen Odal öst. Våra säljare ska inte bara sälja kalk, de ska också kunna ge råd och förslag. Vi ska sälja lönsamhet till våra kunder i första hand.
Grunden för en bra kalningsekonomi är att det finns en aktuell markkartering över de fält där kalken ska spridas. Finns inte detta kan Lantmännen, via sitt dotterbolag AnalyCen, erbjuda kunden ett analyspaket innehållande markkartering, framtagande av kalkbehovskarta samt styrfil till behovsanpassad spridning. Dessutom får man uppgifter om markens fosfor-, kalium- och magnesiuminnehåll.
Normalt bör marken markkarteras med 7-10 års intervall. Efter 3-5 år är det lämpligt att göra en uppföljningskartering för att vid behov kunna komlettera gjorda insatser vad gäller PK-gödsling och kalkning.

Lönsamt att kalka

Jan Nystedt, växtodlingstekniker, Lantmännen Odal Öst. Foto: LL

Vid framtagning av kalkbehovskartan analyseras pH-värde, lerhalt och mullhalt och därefter beräknas kalkbehovet. Kalkbehovet ökar vid stigande ler- och mullhalt. Man eftersträvar pH-värde mellan 6,2 och 6,7, vilket ger optimalt växtnäringsutnyttjande. Kalkbehovskartan utvisar också hur många ton kalk som behövs spridas på fältets olika delar för att önskat resultat ska uppnås.

- Kalkningen har tyvärr blivit eftersatt under de senaste åren. Lönsamheten med att kalka har diskuterats och när ekonomin försämrats har kalken ofta prioriterats bort. Men alla försök som gjorts visar att det alltid är lönsamt att kalka där det behövs kalkas, säger Jan Nystedt.

- Han menar att den ¨nygamla¨ mjölkalken i försök har uppvisat mycket goda resultat redan under första året. - Mjölkalken är därför ett bra alternativ om man vill ha snabb effekt och snabb avkastning på insatt kapital. Precisionsspridning av kalk är en mycket lönsam affär. Vi har aldrig haft så bra kalksortiment som i dag.

Stort kalkbehov
- Roland Grimmark, växtodlingssäljare och kalkansvarig i Norrköping, berättar att man sedan 1,5 år tillbaka också ger sina kunder gratis gödslingsråd, en nyhet som mottagits med stort intresse.

- Kalken beställs i regel under hösten men kan spridas året runt, innan höstsådden, på tjälad mark eller under våren om bärigheten så tillåter. Vad gäller mjölkalken så har försök visat att spridning i samband med vårbruket ger ett optimalt utnyttjande.

- Vid magnesiumbrist är till exempel Merox M-kalk att föredra vilken också innehåller magnesium.
- Det billigaste sättet att tillföra magnesium är via M-kalk. Transportavståndet från leverantör till kund påverkar också valet av kalksort.

- Inom Lantmännen finns många entreprenörer som sprider kalk. Spridningen ingår då man köper kalken men den som så vill kan också sprida kalken själv.
- Vi jobbar kontinuerligt med att förbättra spridningstekniken samt att utveckla produkterna i nära samarbete med leverantörerna. Den nedgående trenden är bruten och vi satsar nu hårt för att kalkanvändningen ska öka. Detta för att vi ser så positiva effekter av kalkningen, säger Jan Nystedt.

- Det är billigare att kalka än att tillföra fosfor. Vallarna kräver också ett bra pH-värde för att ge goda skördar. Baljväxter som ärter och klöver är känsligast vid lågt pH-värde. På djurgårdar med mycket stallgödsel är det också viktigt med rätt näringsbalans.

LL
(Utdrag av artikel i Lantbruk Öst nr 3 2002,även i Sörmlandsbygden samt Jord och Skog.)