Kalka på stubb och vallbrott
Ett bra kalktillstånd gör att olika resurser kan utnyttjas maximalt vilket förbättrar ekonomin i odlingen. Kalk ska helst tillföras under sensommar eller tidig höst.

Kalk ökar grödans upptag av viktiga växtnäringsämnen som fosfor, gynnar baljväxternas kvävefixering och skapar en bra markstruktur. Det gynnar i sin tur etablering, rotutveckling och vattenupptag. Genom rätt kalkprodukt kan dessutom behovet av magnesium, och fosfor tillgodoses. Genom ett gott kalktillstånd minskar risken för upptag av oönskat kadmium i växten.

Olika jordar har olika kalkbehov
En generell rekommendation för odling av stråsäd, oljeväxter, ärter och vall är att sand- och mojordar bör ha ett pH-värde på minst 6,0. Lerjordar bör ha ett pH på minst 6,5. Ingår sockerbetor i växtföljden bör nivån ligga en pH-enhet högre, det vill säga 7,5 på lerjordar. För att höja pH-värdet i en jord går det åt varierande kalkmängder beroende variation i pH men även beroende på markens ler- och mullhalt.
Lantmännen kan ta fram kalkningskartor som visar hur behovet varierar inom dina fält. Våra entreprenörer har utrustning för att variera kalkningen inom fälten.

Täck magnesiumbehov
Magnesium är ett viktigt ämne som ingår i klorofyll som helt styr tillväxten. I vallfoder är magnesium mycket viktigt för att motverka betes- och stallkramp. På markkartan finns information om magnesiumbehov (Mg-AL) som inte bör understiga 6 på lättare jordar och 10 på lerjordar. Förhållandet mellan kalium och magnesium (K/Mg-kvot) skall också vara det rätta. Kvoten bör ligga mellan 1 och 3. Det finns kalkprodukter med olika magnesiuminnehåll. Dolomitmjöl eller krossad dolomit innehåller 12 procent magnesium. M-kalk innehåller 10 procent och Mg-mjöl eller Mg-kross innehåller 4 procent magnesium.

Kalk för bättre markstruktur
Till att förbättra eller behålla en god markstruktur är bränd eller släckt kalk effektivast, till exempel Nordkalk Struktur. Viss struktureffekt får man även av produkter som innehåller mindre mängder av bränd eller släckt kalk, till exempel Nordkalk Aktiv eller Merox M-kalk. Strukturkalkning bör göras när jorden har så god struktur som möjligt. Kalken bör omgående blandas in i det jordskikt där lerans aggregatstruktur ska stabiliseras.

Kalka till vallen
Det är viktigt att ha kontroll på såväl kalcium som magnesium vid vallodling. Vallväxterna tar bort stora mängder kalcium och magnesium med skörden. En del återförs med stallgödseln men mycket bör fyllas på för att behålla optimala tillväxtbetingelser och rätt balans mellan magnesium, kalcium och kalium i vallfodret.
Med en skörd av 10 ton torrsubstans av en blandvall med 25 procent klöver förs cirka 20 kilo magnesium och 80 kilo kalcium bort per hektar.
Baljväxterna behöver ett gott pH för att fixera så mycket kväve från luften som möjligt. Om pH-värdet är under 6,0 avtar kvävefixeringen för att vid ca 5,0 upphöra helt.

M-kalk har mervärden
M-kalk är en biprodukt vid järnframställning i masugn. Kalcium och magnesium är bundet till silikat i stället för karbonat som i andra produkter. Magnesiumeffekten är dokumenterat hög. Den innehåller även något kalium, svavel och ett antal mikronäringsämnen. M-kalken innehåller även lösligt kisel som växternas rötter kan ta upp. Ökad halt kisel i växterna förbättrar deras skydd mot vissa svampsjukdomar och insekter. Lösligt kisel i marken gynnar utvecklingen av en god markstruktur, binder aluminium och ökar markens förmåga att hålla näringsämnen och vatten. I tyska försök ger produkten mycket stor skördeökning i olika grödor.

Text: Kjell Gustafsson, Lantmännen
kjell.gustafsson@ lantmannen.se

Detta är en avskrift av en artikel i Grodden 2004 nr 5.