Silikatkalker kännetecknas främst av tre egenskaper:

1. har kiselsyrajonen som negativ jon: CaO – MgO – SiO2 (kalcium – magnesium – silikat)

2. är framställda från slagger

3. har högre rörlighet i mark(jmf med dolomiter) för magnesium m fl näringsämnen

Silikatkalker har funnits på marknaden under mer än 100 år. Mest känd är utan tvekan Thomasfosfat (konverterslagg). Mer än 100 forskarrapporter, försöksresultat finns.

M-kalk är en mycket mångsidig produkt:

Kalkeffekt - höjer markens pH-värde. Syraneutraliserande motsv. CaO: 52%.

Gödseleffekt -- innehåller magnesium, kalium, bor, svavel och mangan

magnesium - jämfört med dolomiter högre rörlighet i mark - ger snabbare effekt på växter
lättlöslig kisel frigör markbunden fosfor och gör den tillgänglig för växterna
speciellt god effekt på oljeväxter och grova näringssvaga jordar

Växtskyddseffekt- innehållet av lättlöslig kisel ger

bättre patogenskydd mot t.ex. mjöldagg
bättre skydd mot insekter t.ex. bladlöss
kalk och kisel reducerar effekten av skadlig aluminium, ger friskare rötter och stärkt strå

Struktureffekt - kiselsyran i silikatkalker

återuppbygger markstruktur som skadats av försurning
förbättrar mark- och rotandning vilket gynnar markens biologiska liv

Andra kännetäcken för M-kalk är:

· låg urlakning av kalk – CaO

· humusskonande

· ökar jordens basbindande förmåga (se kolloidbildning längre fram)

· mycket låga halter av bly Pb, kadmium Cd och kvicksilver Hg

KRAV-godkänt.

SE Ekol 1

Framställningsprocessen

Stålindustrins kvalitetsarbete och noggranna analysstyrning är en stor fördel för oss. Vi vet hela tiden vad som går in i produktionen - och vad som kommer ut.

M-kalk tillverkas av masugnsslagg och består av omsmälta naturliga bergarter. Slaggen framställs i masugnen där järnmalm, kalksten och koks smälts vid 1.500°C. Värmebehandlingen ger gödselämnen i M-kalk samma löslighet som i gödselmedel, värmen driver också av icke önskvärda tungmetaller. Produkten färdigställs genom krossning och malning samt fuktas vid leverans.

Andra produkter är t ex Paddex (ridbanor, hagförstärkning, vallgator mm), Merit 5000 (cement), Merolit (vältbetong), Hyttsten (grusmaterial), Hyttsand (kan användas som vitaliseringsmedel för skogsmark).

Lite om kiselsyra i M-kalk

Kisel är det näst vanligaste ämnet i jordskorpan (c:a 25%) denna kisel är hårt bundet och i stort sätt olöslig.

I M-kalk har kisel genom värmen i masugnen, blivit löslig. Växter tar via rötter upp kiselsyra i stora mängder. Kiselsyran är inte ett växtnäringsämne i vanlig bemärkelse men är mycket viktig i sammanhanget.

Låt oss se på tre viktiga funktioner:

1. förbättrat skydd mot vissa svampsjukdomar och insekter

2. struktureffekt

3. kolloidbindningar

1. Skydd mot svampsjukdomar och insekter

Växten tar upp löslig kiselsyra som bl a avsätts i bladets yta (epidermis se skiss). Denna kiselavlagring utgör en barriär som försvårar för stickande insekter (framför allt bladlöss) att skada bladet. På motsvarande sätt förbättras skyddet mot vissa svampsjukdomar t ex mjöldagg. När en mjöldaggsspor (konidie) hamnar på ett kornblad, gror sporen och fastnar på bladet. Därefter bildas en tråd (hyf) som tränger genom bladets yttersta hinna (kutikula) och yttre cellager (epidermis) och börjar utnyttja växtens näringsämnen. Kiselavlagringar i bladets epidermis försvårar eller i vissa fall förhindrar att svamphyfer tränger in i bladet.
te

C = kutikula, Si = kisel i cellulosamembranet. Denna schematiska framställning av bladets epidermis visar var kisel avsätts. De svarta partierna visar kiselavsättningar (efter Yoshida)

2. Struktureffekt

Kiselsyran fungerar som ett lim mellan lerplattor, en egenskap som ger uppbyggnad av större ler- och mjälaaggregat (agglomerering). Porvolymen i marken ökar med bättre luft- och vattengenomströmning som följd. Denna effekt varar troligen några år. Bäst struktureffekt av M-kalk erhålls vid inarbetning i markytan (sådjupet). I det översta matjordslagret, där groning sker, erhålls en hög koncentration av kalk, kilselsyra och växtnäringsämnen. Vid plöjning erhålls en långsammare anrikning i matjordslagret. te

Strukturstabilisering av lera. Primärporer uppstår mellan aggregat. Principskiss. Svarta partier är kisel

3. Kolloidbildning

Även om all CaO / MgO förbrukats återstår bl a löslig kiselsyra från M-kalk. Kiselsyran reagerar med (binds till) markens aluminium varvid kolloider bildas. Följande effekter fås:

1.    Skador på rötter (aluminiumförgiftning) reduceras.

2.    Fosforns bindning till aluminium löses. Fosfor kan därmed tas upp av grödan.

3.    Kolloidbildning medför också att markens basbindande förmåga förbättras. På lättare jordar förbättras också markens struktur och vattenhållande förmåga.

Våra jordar är ofta rika aluminium som vid pH-värden under 6,3 ger skador på rötter, binder gödselfosfor mm. Främst gyttjejordar drabbas av detta. M-kalk binder – oskadliggör – aluminium på två sätt vilka fungerar parallellt genom att höja markens pH-värde till över 6,3
te

Kolloider ”syntetiska lerpartiklar” (aluminium-kisel-föreningar)

samt att aluminium binds till kisel som ingår i M-kalk med mer än 30%

När Du markkarterar – begär också aluminiumanalys som ger Dig mycket god, kanske bäst, upplysning om behov av kalk, odlingsplanering, gödsling mm.

M-kalk – prisvärt magnesium- och mangan-gödselmedel

Försök och erfarenheter visar att magnesium från M-kalk visar på bättre resultat än från dolomiter och ofta samma resultat som magnesiumgödselmedel – fasta som flytande. Gäller även jordar med höga pH-värden. Mangan visar på samma sätt mångårig effekt även på pH-höga jordar. En förklaring är att det enskilda M-kalkskornet fungerar som ett förråd varifrån näringsämnen successivt, genom vittring, matas ut till markvätskan och därmed grödan. En annan förklaring är interaktion (samspel) mellan kisel och mangan. Likaså visar magnesium, fosfor och kalcium på samma samspel med kisel.

Om cookies Påloggad användare: VisitorÄndrad: 10 maj 2010