Vital odlingsmark levererar sunda livsmedel

Det är väl känt att kalkning och en balanserad gödsling i mångt och mycket håller marken i skick. Markvården kan emellertid ytterligare förbättras genom preparat som tillför marken kalk, växtnäring samt ytterligare vitaliserande ämnen. Silikatkalker är ett preparat som fyller dessa tre krav.

Dessa skiljer sig från traditionella kalkpreparat på flera avgörande punkter. Silikatkalker karaktäriseras främst av två saker, nämligen:

1) att de har kiselsyrajonen som negativ jon och kemiskt kan skrivas CaO - MgO - SiO2 samt att de

2) är framställda av slagger.

Silikatkalkers analys styrs av de ämnen som sätts in till masugnen, d v s malm, koks och kalksten. I masugnen smältes insatsmaterialen vid en temperatur av mer än 1.500 °C. Av smältan går råjärnet vidare i stålprocessen medan masugnslagg separeras och tas om hand för vidareförädling till bl a kalk och vitalieringsmedlet M-kalk som är en väletablerad produkt sedan mer än 100 år.

Näringsupptaget
genom den höga temperaturen drivs bl a de allvarligaste tungmetallerna kadmium, bly och kvicksilver av och samlas i filter ovan masugnen. M-kalk kan därmed redovisa marknadens troligen lägsta halter av kadmium, bly och kvicksilver. Mineralrik malm samt övriga insatsmaterial ger M-kalk innehåll av ett flertal näringsämnen som kalium. Magnesium, mangan, svavel och bor. Dessa ämnen har tack vare hög smälttemperatur i masugnen lika god löslighet som från traditionella gödselmedel.

Inledningsvis nämns begreppet silikatkalker och två karaktäristika. Det finns ett tredje som är av stor betydelse, nämligen att i silikatkalker föreligger kalcium och magnesium som silikatiska bindningar. Den snabbare verkan av magnesium från silikatkalker bestyrks av treåriga fältförsök av Skånska Lantmännen. M-kalk har i jämförelse med estnisk dolomit samt fasta och flytande magnesiumgödselmedel gett de bästa och jämnaste skörde- och magnesiumresultaten på de tre försöksplatserna. Anmärkningsvärt är att detta gäller även på jordar med pH-värden som överstiger 7,0!

Samma iakttagelser rapporteras från Östgötaslättens pH-höga jordar. M-kalk är ett magnesium och mangangödselmedel som fungerar även på jordar med pH-värden som överstiger 7,0!

Mangan från silikatkalk tas upp av växter under en följd av år även på Gotlands pH-höga jordar. Speciellt intressant är detta på jordar där gråfläcksjuka förekommer regelbundet.

Förbättrat skydd
M-kalk innehåller 36% löslig kiselsyra (SiO2), som endast silikatkalker innehåller. Växter tar upp denna kiselsyra i stora mängder och det får flera positiva följder. Bl a förbättras många växters skydd mot svampsjukdomar, främst mjöldagg, och mot insekter som bladlöss. Vidare läker kiselsyra snabbt de skador som svampar och insekter har orsakat. Skyddet är ej totalt men skador av angrepp reduceras i hög grad. Behov bekämpningsmedel kan minskas.

Kisel binder aluminium
Vidare kan kiselsyran reagera med andra ämnen i mark. Den största betydelsen av detta torde vara att skador av aluminium på sura jordar minskar! Funktionen är motsatt vittring, d v s att kisel lätt reagerar med aluminium m fl ämnen. Framför allt är detta av betydelse på de så aluminiumrika, sura gyttjejordar som ymnigt förekommer runt Mälaren och Hjälmaren samt utmed Östersjöns kuster. Markkartan bör kompletteras med analys av aluminium. Härigenom kan på ett vida bättre sätt behov av kalk fastställas, då aluminiumhalter kan variera starkt vid lika pH-värden.

Markstruktur
Kiselsyra i silkatkalker förmår att återuppbygga struktur i mark som skadats av försurning. Mark- och rotandning förbättras vilket bl a gynnar markens biologiska liv.

Mineralrikedomen i silikatkalker (som M-kalk) gör preparat till ett kalk- och vitaliseringsmedel av rang. M-kalk står för masugnskalk och produceras av Merox AB vid Svenskt Stål AB i Oxelösund. Mer får du veta genom ODAL:s kontor och rådgivare.

Text: Lars Blomqvist, TerraCult

Höstråg på en gyttjemull omedelbart norr om Mälaren. Bortre delan av åkern har fått silikatkalk (Thomaskalk) medan den hitre delen ej silikatkalkats. Gödslingen är lika över hela åkern. Som synes, växer rågen väl på den bortre halvan med nära nog total missväxt på den hitre delen. Analyser visar, att höjningen av pH- och fosforvärden ej förklarar skillnaden utan förklaringen finns i reducering av aluminium - åstadkommen av kisel i silikatkalken.

Detta är en avskrift av en artikel i Odalaren 1998 nr 6, tema VÄXTODLING.